Spelare som blev lagledare

Debuten i A-laget kom våren 1987 då han som 19-åring fick debutera i hemmamatchen mot Örgryte IS.

Under första säsongen blev det nio inhopp, och i den sista matchen, borta mot ÖIS, fick han på övertid göra sitt första allsvenska mål. Men det var inte mycket till tröst då HBK föll med 3-7 och åkte ur allsvenskan.

Året därpå i ettan inledde han på bänken men tog ganska snabbt en ordinarie plats som yttermittfältare, först till vänster och sen till höger. Under de sista tolv omgångarna vann HBK elva matcher och "Ante" svarade för åtta mål, bl.a. två stycken i den viktiga toppmatchen mot Kalmar AIK när HBK vann med 2-0.

Under de kommande åren var han given i laguppställningen och 1991 flyttades han in på innermittfältet. 1995 var han med om att först vinna HBK:s hittills enda cupguld och senare under hösten, då han hade bytt namn till Smith, vara med om bragden när de slog världslaget Parma på hemmaplan med 3-0.

1996 blev den sista säsongen som han spelade i allsvenskan och han gjorde tre mål detta år. Alla dessa var på hemmaplan och i matcherna mot Djurgården och Trelleborg avgjorde han båda genom att göra matchernas enda mål.

Året därpå, guldåret, var "Ante" med i truppen men det blev bara två matcher på bänken då han efter en match i Intertoto Cup mot Bastia åter fick problem med sitt knä. Han försökte komma tillbaka men skadeproblemen gjorde att han slutade.

1999 var han dock tillbaka runt laget som lagledare, och fick som detta vara med om guldet 2000 och stora silvret 2004. Efter 2015 års säsong lämnade han lagledarrollen efter femton år.

Var senare under något år massör i landslaget.

Sonen Eric har spelat proffs i St Pauli men även allsvenskt för HBK och IFK Norrköping.

Född 19 januari 1968. 

Lagledare 1999-2015. 

Från Genevads IF 1983, slutade 1998. 

UEFA-matcher/mål: 9/0. 

Allsvenska matcher/mål: 158/16. 

Kvalsvenskan matcher/mål: 26/3. 

Div. 1-matcher/mål: 40/11. 

Lilla silver 1995, cupguld 1995. 

HP-Dribblern 1994. Årets Kvast 1993. 

Landskamper: 2 U.