1990
debuterade Peter Vougt i Allsvenskan för sitt IK Brage, och när han gjorde sitt
första mål – mot just Halmstads BK – blev han då Allsvenskans yngsta målskytt
genom tiderna. Brage fick lämna Allsvenskan och när HBK ville värva Vougt inför
1995 valde dalmasen att röra på sig.
I Halmstad fick han redan under första säsongen vara med om att bli svensk cupmästare när AIK i finalen slogs på Gamla Ullevi med 3-1 och där Vougt gjorde det viktiga 2-1 målet. Då hade han kommit tillbaka från en knäskada som gjorde att han fick se matcherna från läktaren under några veckor.
När tränare Mats Jingblad framåt hösten flyttade upp Niklas Gudmundsson på topp, jämte Robert Andersson, fick Peter starta de flesta matcherna på bänken. Säsongen därpå blev det mer spel från start och fyra mål, varav tre i de tre sista matcherna.
Peter i mitten firar cupguldet 1995
1997 valde Tom Prahl att under våren fortsättningsvis placera honom på bänken, men efter Robert Anderssons flytt till IFK Göteborg, fick han spela resten av säsongen på topp – och det hela slutade med föreningens tredje SM-guld.
Hans målmässigt bästa säsong – 7 st. – kom 1998 men efter detta år valde han, tillsammans med många andra, att lämna HBK för spel i tyska Leipzig.
Han återkom senare till svensk fotboll och Allsvenskan med spel i BK Häcken, och avslutade karriären med några år för Falkenbergs FF i Superettan, tillsammans med bl.a. den senare HBK-tränaren Jens Gustafsson.
PETER VOUGT
Född 12 januari 1974.
Från IK Brage 1995, till Vfb Leipzig 1999.
UEFA-matcher/mål: 15/4.
Allsvenska matcher/mål: 88/15.
Guld 1997, lilla silver 1995, brons 1998, cupguld 1995.
Allsvensk i IK Brage 1990-93 (36/5) och BK Häcken2000-01 (33/7).
Landskamper: 1 U, 3 J, 29 P.