Pappa Sune tillhörde A-laget under många år på 30- och 40-talet och har senare varit bl.a. tränare i HBK, så det var inte särskilt överraskande att Alf skulle syssla med fotboll. Alf Peterson blev svensk mästare två gånger och spelade exakt dubbelt så många allsvenska matcher som sin far (184 mot 92).
Alf Peterson började spela ungdomsfotboll i HBK och kom så småningom med i juniorlandslaget. Efter att ha varit reserv några gånger i A-laget så kom den riktiga seriedebuten i juni 1973, i gamla tvåan, när han fick spela mittback ihop med Tommy Södergren i derbymatchen mot Halmia (2-2). Därefter missade han inte en match under det år HBK direkt tog steget tillbaka till Allsvenskan.
Seriesegrarna 1973
Stående fr v Sven-Agne Larsson, Ingvar Andersson, Ola Sjödahl, Lennart Ljung, Alf Peterson, Lars-Erik Larsson, Tommy Södergren, Jan Ryding, Sylve Bengtsson, Johnny Wärn. Sittande fr v Rutger Backe, John Lindau, Lars-Göran Carlsson, Roland Fransson, Jan Nissmo, Börje Carlsson.
1974 var han ordinarie i laget, oftast som mittback tillsammans med Ingvar Sandberg eller Bo Mattsson. Under 1975 spelade han några matcher i början, innan han försvann ur laget och var tillbaka först i slutskedet när HBK redde upp det allsvenska kontraktet.
Tillsammans med Bertil Andersson (1976) och Bo Mattsson (1979) som mittbackskollegor fick han vara med om två SM-guld. När Jan Mak kom till HBK 1981 var det först under senare delen som han blev ordinarie mittback, men året därpå valde holländaren oftast mellan Tommy Frejdh, Leif Nilsson eller Ulf Jönsson.
”Affe” valde då att gå till IF Böljan 1983 som då tränades av Rutger Backe. Han har senare varit tillbaka i föreningen som juniortränare. Efter en längre tids uppehåll blev han 2016 lagledare för HBK:s U21-lag.
Även morbror Bertil Pettersson spelade allsvensk fotboll i HBK. Mamma Margit var med i OS 1948 i gymnastik där hon blev bronsmedaljör i lag.
ALF PETERSON
Född 11 november 1953.
Egen produkt, till IF Böljan 1983.
UEFA-matcher/mål: 4/0.
Allsvenska matcher/mål: 184/7.
Div. 2-matcher/mål: 21/2.
Guld 1976, 1979.
Landskamper: 2 U, 4 J.