Den 30 juli invigdes den nya idrottsplatsen i Halmstad av dåvarande kronprins Gustav Adolf, senare kung Gustav VI Adolf. Då var namnet Halmstads Idrottsplats men det ändrades ganska snabbt.
I augusti 1922 gav stadsfullmäktige idrottsplatsen namnet Örjans vall efter S:t Örjans hospital som fanns under medeltiden vid Örjans valls entré.
Den nya idrottsplatsen blev en stimulans för stadens stora föreningar. Plötsligt hade Kamraterna, Bollklubben och Halmia fått bra möjligheter till träning och tävling på en utmärkt arena med stora utrymmen för publik.
Friidrott och skridsko
Det har på Örjans Vall genomförts många friidrottstävlingar och på 40-talet lockades många att komma och se på bland annat Gunder Hägg. 1954 anordnades Halmstadspel och då satte Bengt Nilsson nytt europarekord i höjdhopp med 2,05 meter. `År 1956 hölls något så ovanligt som skridskotävlingar på Örjans Vall. Vintern var detta år mycket kall. Löparbanorna spolades och gav utmärkt skridskois och den nyblivne olympiske guldmedaljören Sigge Eriksson uppvisningsåkte inför 5 000 åskådare.
Fotboll
Men det var framför allt för fotbollen som Örjans vall blev känd. 1932/33 spelade Halmia i Allsvenskan och säsongen 1933/34 debuterade HBK i den högsta serien. Staden hade nu två föreningar i Allsvenskan. Fotbollssverige förundrades och började tala om Halmstad som landets fotbollshuvudstad. Fotbollsframgångarna ledde också till fina publiksiffror. När HBK 1933 mötte AIK hemma på Örjans Vall i premiären 30 juli 1933 kom 10 323 åskådare.
Västra läktaren på Örjans vall var tidigare enbart en ståplatsläktare, vilket bevisas på denna bild från 1959 när HBK mötte Hammarby IF.
VM i fotboll
1958 spelades två VM-matcher i fotboll på Örjans Vall, Nordirland – Tjeckoslovakien 1-0 och Nordirland – Argentina 1-3. Inför matcherna gjordes omfattande förberedelser för publiken. Läktare flyttades från Simstadion till Örjans Vall och hela löparbanan kläddes med fyrdubbla rader lösa bänkar. För att hindra att publiken skulle ta sig in på planen slog man ner ett antal stolpar runt arenan och däremellan spändes några rader vanlig ståltråd – en anordning som väl kan sägas var blott symbolisk.
När representanter från FIFA besökte Örjans vall fick idrottsplatschefen Ivan Bengtsson mycket beröm för den fina gräsmattan. Det enda som behövdes åtgärdas var att storleken på planen måste ökas.
Till de båda VM-matcherna kom det sammanlagt 24 821 åskådare.
Förbättringar
Det har också anordnats landskamper i fotboll, stora gymnastikuppvisningar och även en turnerande motorcirkus på Örjans vall. Arenan räknades från början som en av Sveriges bäst anlagda idrottsplatser och under åren kom ytterligare en rad anordningar. En kontorsstuga byggdes, ståplatsläktaren fick tak och sittplatsläktaren utökades med cirka 300 platser. Under 1980-talet togs löparbanorna bort och friidrotten flyttade till Sannarps IP. I slutet på 1986 rev man den gamla träläktaren på ståplats och en ny läktare med plats för 790 sittande och drygt 3 000 stående började byggas 1987.
Ny sittplatsläktare
Den gamla sittplatsläktaren var under många år en källa till förargelse för åskådare och aktiva. Framgångarna för halmstadfotbollen och den växande publiken gjorde att ett nybygge blev allt nödvändigare. Skaparna av Nya Ullevi och Malmö Stadion, arkitekterna Fritz Janecke och Sten Samuelsson, fick uppdrag att rita en ny läktare och 1956 presenterades ett förslag med plats för 2 500 personer. Pengar till ett nybygge fanns inte med hänsyn till andra objekt som t.ex. Simhallsbadet och Sannarps IP.
Liksom 1922 skulle arbetslösheten bli lösningen på problemet. I oktober 1971 rapporterades 63 700 personer vara utan arbete i landet och senare under månaden presenterade regeringen ett beredskapsprogram på två miljarder, varav 500 miljoner skulle användas som stöd för byggande. I Halmstad fanns vid denna tid cirka 500 arbetslösa och en stor del var byggnadsarbetare. Byggnads avdelning 22 kom med förslaget att bygga en ny sittplatsläktare på Örjans vall.
De flesta av landets kommuner ville få del av AMS miljoner och det gällde för Halmstad att hålla sig framme, innan pengarna tog slut. Ritningarna från 1956 var inte aktuella och nya måste skaffas i en hast. En delegation åkte till Växjö och studerade Värendsvallens läktare och de kom överens med arkitekter och konstruktörer om en liknande skapelse.
Man ansökte om pengar i början på november 1971 och bygget ansågs angeläget med hänsyn till att HBK just blivit klara för Allsvenskan 1972. Den 26 november 1971 fick Halmstad stad beskedet att de hade fått statsbidrag till en ny läktare och resultattavla. Den gamla läktaren föll några dagar senare för grävskoporna och nybygget började. Sommaren 1972 var läktare, arenabelysning och resultattavla färdiga och togs i bruk första gången vid en fotbollsmatch mellan West Ham och Halmstad-alliansen. Det var på dagen femtio år efter Örjan valls invigning den 30 juli 1922.
På norra sidan fanns förr en gammal matchtavla. Här från guldmatchen mot AIK i oktober 1979. Om drygt sexton minuter skulle HBK vara svenska mästare igen för andra gången.
Sveriges herrlandslag på Örjans vall
På Örjans vall hade Sveriges B-landslag spelat landskamp på 1950-talet men den 8 juli 1973 var det dags för första A-landskampen för Sverige. I en match mot Finland skedde premiären i en match som slutade 1-1.
Två år senare var det dags för match mot Algeriet och 1980 var det match mot Island på Örjans vall. 1981 kom Finland återigen till Örjans vall och året efter blev det 2-2 mot Östtyskland på Örjans vall. Just den landskampen blir nog den sista landskampen för Sveriges herrlandslag på Örjans vall.