Under trettio års tid var Stig Nilsson föreningens starke man. Många hade glädjen att få uppleva honom under föreningens storhetstid. Några gamla HBK-profiler har uttalat sig nedan om Stig Nilsson som i dag skulle ha fyllt 90 år.
På bilden ovan firar Janne Andersson och Stig Nilsson det säkrade SM-guldet 2000 efter 2-0 borta mot IF Elfsborg.
Mats Jingblad, spelare och tränare
Han betydde mycket under den tiden när jag kom till HBK och då var det Stig som var fotbollens starke man. Han var väldigt supportande och stöttande mot att och alla i föreningen. Sen drev han föreningen på ett sätt som gynnade Halmstads BK på den tiden och han ligger bakom mycket av det föreningen står för i dag.
När jag var tränare märkte jag ännu mer av hans storhet. Som spelare har man sitt att tänka på och sen går man hem. När jag var tränare kom man mycket mer bakom kulisserna och jobbar med andra saker och där var han ännu mer supportande.
Han var ganska rolig för någon gång sa jag att jag måste rapportera till fotbollssektions ordförande (inte Stig) som var min närmaste chef. Stig svarade med: Du har en chef och det är jag. Han menade att det spelar ingen roll vad andra tycker utan vi stöttar dig och håller dig bakom ryggen hela tiden, och det tror jag att han gjorde med alla tränare.
Sigge Johansson, spelare
Han betydde allt för mig. Det var han och Sven-Agne (Larsson) som hösten 1973 värvade mig från Grimsås. Stig ville alltid att bra grabbar skulle ha det bra och han såg alltid till att alla skulle trivas. Den störste ledaren som jag har haft.
Lennart Ljung, spelare
Jag har upplevt både Stig Nilsson och Bengt Winge. Winge var mer en idrottsadministratör medan "Stickan" mer var spelare och ville vara med grabbarna. Han hade uttryck som "Bra grabbar ska ha det bra" och "Vi i Halmstads Bollklubb är intelligenta".
Jag minns när vi var på läger i Tyskland under Roys tid. Roy var en språkmänniska men han kunde inte tyska. När vi skulle checka in på det fina hotellet stod Stig och Roy med hotellägaren. Stig var lite stressad och började prata tyska med Roy och engelska med hotellägaren. Det slutade med att "Joggen" (legendarisk materialförvaltare) tog över och sa "har du problem".
1978 mötte vi Västerås borta i Allsvenskan inför mycket publik. Arne Axelsson från Skärblacka dömde och det hände något på mittplan. Axelsson blåser av och kutar fram till sidlinjen och skriker upp mot läktaren: "Nu är du tyst, Stig, jag hör dig"...
Janne Andersson, kanslist och ass. tränare
Mitt minne av Stig är att han alltid hade en närvaro. När jaq började på kansliet 1988 så minns jag att Stig kom ner varje dag och pratade med mig, Mikael Kaller och Stuart Baxter. Han pratade med alla i föreningen och hade koll på grejer.
Han var jordnära och brydde sig om alla. Ett bra ledarskap där han inte gjorde skillnad på människor och det har till en del präglat även mig. Stig var en äkta människa och jag har försökt vara den jag är.
När jag är ute i dag och träffar folk i Sverige kan de fortfarande prata om Stig. Han var mycket respekterad.
En anekdot var när Stuart Baxter hade glömt passet på bussen när vi flög till Italien. Stig snackade in Stuart i landet utan pass. Jag fick springa till bussen och hämta klubbnålar. Sen ställde sig alla tjänstemännen i passkontrollen upp och de belönades med varsin klubbnål.
Vi reste en hel del med Stig och han tog sig fram överallt. På spanska, engelska, tyska och skånska gjorde han sig förstådd och såg till att allting funkade bra.
Fredrik Andersson, spelare
Stig var en otroligt varm människa och tog hand om oss som om han vore vår far. Internt kunde han vara stenhård men försvarade alltid oss externt.
För mig finns det ingen person som betytt mer för en förening är Stig Nilsson.
Han är en av de som format mig som person och jag har med mig mycket av det i mitt ledarskap även idag.
Jag hade förmånen att lära känna Stig efter alla år tillsammans och har honom att tacka för väldigt mycket.
Niklas Gudmundsson, spelare
När det gäller Stig finns många minnen. Jag tar det när vi inför matchstart på Örjan, är vi samlade i led och strax innan vi springer ut på plan, då står Stig där och ropar/pushar oss ”Pojkar, andas på plan, andas på plan, pojkar”. Detta säger så mycket, tycker jag.
En annan grej som mer är riktat mot mig efter Parma-matchen, ”nu måste jag sälja dig, din dj-vel” med bred skånska och med ett stort hjärta...
Stig har ju betytt oerhört mycket för klubben. Det finns få människor som betytt så mycket för en klubb i landet, är jag övertygad om.
Stig la ner hela sin sin själ i föreningen, där han grundlade ordet ”HBK-familjen”.
Han var så skarp mot media och övriga inom och runt omkring sporten. Han skyddade oss unga spelare som ”lärjungar” och gav oss ett stort stöd, alltid. Stig kunde verkligen sporten, fotboll. Han hade mycket stor kunskap och var oerhört kompetent, vilket idag är väldigt unik som ledare/klubbdirektör/ordförande etc.
Han såg också till att vi kunde slappna av, insåg det viktiga i det resultatfixerade, att vi kunde få prestera utan större press eller bekymmer hängande över oss. Det var viktigt för honom att vi trivdes vid sidan av plan, han brydde sig inte bara om oss spelare utan även genuint om våra nära och kära. Stig såg ofta till att fixa samkväm för alla när det passade i agendan. Han sa ofta ”Bra grabbar ska ha det bra”
Alf Peterson, spelare
Jag vet att jag sagt det tidigare i olika sammanhang, men detta är efter guldmatchen i Norrköping (1976) när vi är på väg hem. Stig säger till busschauffören: Sväng av här in i de lilla samhället och sen stanna vid ett hus. Stig knackade på dörren, den gamla damen öppnade och Stig sa: vi har precis vunnit SM-guld, skulle vi kunna få titta på Sportspegeln.
Den gamle damen: Jaja, men visst.
Tjugotvå ledare och spelare välde in och satte sig på golvet.