Den 5 juni 1972 fick Lennart Ljung chansen i HBK-tröjan när han fick stå mot AIK på bortaplan. Därefter spelade han 206 raka seriematcher i en följd fram till 8 juni 1980 när HBK mötte Hammarby. En skada i axeln gjorde att han missade den kommande matchen.
Inför debutmatchen 1972 hade HBK tagit två poäng på åtta matcher och släppt in 21 mål. Thomas Eriksson (7 matcher) och Lars Nordin (1 match) hade haft det tufft i målet, så nu fick Lennart Ljung chansen.
- Jag hoppas det skall gå bra för Lennart, vi har inte råd med fler målvaktsmisstag, sa lagledaren Sylve Bengtsson till Hallandsposten inför matchen.
Det blev 1-1 mot AIK på Råsunda och HBK-tränaren Bernt Andersson var tydlig när han uttalade sig i Hallandsposten:
- Att vi tog poäng i kväll berodde mycket på att vi äntligen har hittat rätt målvakt. I kväll fick jag tillfälle pröva vår tredje målvakt för den här säsongen och Lennart Ljung nu spelade kan jag inte se annat än han kommit för att stanna.
Så rätt han fick.
Lennart Ljung var förstemålvakt i inte mindre än åtta år och i dag för 40 år sedan gjorde han sin sista match i sviten om 206 raka seriematcher. Då hade han bl.a. varit med om dubbla SM-guld för HBK. Sviten är den längsta i föreningen men är inte enbart i Allsvenskan då HBK spelade i div. 2 under 1973. Längsta sviten i Allsvenskan har Sigge Johansson.
Då den 8 juni 1980 spelade HBK hemmamatch mot Hammarby IF och under matchen blev Lennart skadad (utgjutning i axeln) i vänster axel efter en krock med Billy Olsson.
Lennart Ljung hade varit lite småskadad vid andra tillfällen.
- Då lyckades vi att dölja det, säger Lennart.
Men vid en bortamatch mot Hammarby något år tidigare hade han varit tvungen att lämna planen för omplåstring.
- Peder Amberntsson hade väntat på att få ta av mig handskarna och ställa sig i målet. Jag tror aldrig jag har sett en sådan glad man som när jag kom tillbaka efter 7-8 minuter, säger Lennart.
Sviten började mot AIK och det var lite speciellt eftersom Lennart hade varit andramålvakt för Solnalaget i de två föregående säsongerna 1970-71.
- Det är nog en av de få gångerna som norra läktaren höll på motståndarlagets målvakt, och det var kul.
- Jag kom in som tredjemålvakt en bit in i säsongen och det gick bra och sen rullade det på. Sen går det alltid upp och ner, och det är lite speciellt för en målvakt, tycker Lennart.