Janne ser tillbaka med enorm stolthet

Dubbla SM-guld och han har tagit vårt landslag till två slutspel. Janne Andersson har i dag det finaste jobbet man kan få inom fotbollen i Sverige och har en enorm erfarenhet. Han har inte mindre än 496 matcher som tränare och assisterande tränare i Allsvenskan. Den spelare som spelat flest (Sven Andersson, ÖIS och HIF) har spelat 431 matcher…

Om vi tar det från början så var det på Alevallen och i Alets IK som det började. Han var själv spelare där men redan 1980, knappt 17 år fyllda, tog han över damlaget i föreningen. Första året han blev seniortränare för herrar var 1988, bara några månader innan han började på HBK:s kansli.


Assisterande tränare till Mats Jingblad. Övriga på bilden Tommy "Hacke" Andersson till vänster och Rolf Andersson till höger.


Väl i HBK:s organisation blev han assisterande tränare till både Stuart Baxter och Mats Jingblad, innan han hade en sexårig period som huvudtränare för Laholms FK.

- Alla de här åren var det nya grejer som jag lärde mig. Jag var ung, hade mycket att lära mig och kunde ta stora intryck, inte minst när jag kom till HBK. Det var mycket att ta in och väldigt utvecklande, många lärorika år, menar Janne.


1999 kom han tillbaka till HBK som assisterande tränare, nu jämte Tom Prahl. Under de här åren fick han uppleva SM-guld och många fina matcher i Europa, inte minst segern borta mot Benfica i september 2000, dryga månaden innan SM-guldet.


Parhäst med Tom Prahl under tre år.


- De här tre åren isolerade är nog HBK:s mest framgångsrika genom tiderna. Jag var ju sedan tidigare anställd och var nära laget då också, men nu blev det konkret. Jag och Tom fick tre väldigt bra år ihop. Tom var den som drev, men vi hittade olika roller, och vi stötte och blötte. Jag kände att jag fick vara med och påverka.

- Vi hade många fina resultat tillsammans och vi fick också fram många fina spelare under de här åren, menar Janne, som fick se spelare komma från ”ingenstans” till att bli mångfaldiga landslagsspelare; Petter Hansson (Söderhamns FF), Michael Svensson (Skillingaryds IK) och Mikael Nilsson (Åhus Horna BK), för att nämna några av den fina generationen spelare som fanns i HBK på den tiden.


Första hemmamatchen som chefstränare mot Trelleborgs FF i april 2004. Övriga på bilden Claes Norryd och Anders Smith.


Tom Prahl lämnade efter sex år och in kom i stället den förre storspelare Jonas Thern. HBK hade en liten generationsväxling då några av spelarna stack utomlands. Jonas var färsk som elittränare men Janne kunde lära sig mycket av den gamla lagkaptenen från VM 1994.

- Jag hade ju helst velat bli fotbollsproffs själv, men nu blev jag inte det, och då kunde jag lära mig och ta del av stora intryck från Jonas erfarenhet som proffs. Vi arbetade närma varandra och hade två bra år tillsammans.


Diskussion med domare Martin Ingvarsson vid en match mot HBK.


När Jonas lämnade så fick Janne äntligen chansen att bli chefstränare på elitnivå.

- Jag tyckte att jag var färdig att ta steget att bli ansvarig tränare med min erfarenhet. Samtidigt var det ett stort steg att ta. Jag hade varit i klubben i många år och att då bli chefstränare just i HBK var stort men samtidigt kändes det naturligt, säger Janne, som först då helt lämnade det administrativa inom klubben.

- När vi tidigare hade ökat träningsmängden och verksamheten så hade jag lämnat ungdomsdelen men nu släppte jag även det ekonomiska. 


Här finns alla artiklar om gamla HBK-profiler.


Hans första år som ansvarig elittränare var väldigt nära att sluta med guld.

- Det var ett väldigt roligt år där vi trillade på mållinjen. Många spelare utvecklades och fick fina karriärer, men så var det egentligen under alla mina sex sår. Vi levde på att ta utveckla spelare, sen såldes de och vi fick börja om igen.

Besvikelse efter guldmatchen mot Göteborg. Till höger Lasse Jacobsson.


Hur tänker du i dag på den sista avgörande matchen mot Göteborg?

- I och med att vi vann med Norrköping 2015 så kändes det lite som ett plåster på såren. Jag kommer ihåg sista veckan i Norrköping innan matchen i Malmö, att man tänkte tillbaka till 2004, och kände att nu är det dags.

- Idag tänker jag mer tillbaka på helheten även om det givetvis är en tagg såklart att vi trillade på mållinjen. Vi hade oflyt i ett straffdrama.


Diskussion med Magnus Haglund inför en match mot Elfsborg 2006.


Året efter var det en skräll att lilla HBK lyckades besegra Sporting nere i Lissabon. Och segern kom dessutom på Jannes födelsedag.

- Det var en jätteknall. När vi slog ut Benfica 2000 kom vi hem på min födelsedag, så jag har fått några fina minnen på mina födelsedagar. Det var oerhört häftigt att besegra dem, som enskild match är det en av de roligaste segrarna jag har varit med om, säger Janne, som i sin långa karriär upplevt många fina vinster både med klubblag och landslag.


Bänken borta mot Häcken 2009. Bakre raden Marcus Olsson, Mikael Rosén, Per Johansson, Sebastian Johansson. Främre raden Anders Smith, Janne, Claes Norryd, Simon Bakkioui, Hans Svensson.


- Vi fick till två väldigt bra matcher samtidigt som det var lite underskattning och tidigt på säsongen för dem. Framför allt gjorde vi det riktigt bra där nere, där vi verkligen fick till det. Vi behövde verkligen komma upp på nivå av personbästa och där var många den kvällen. Det var en maxprestation som man ibland får till det i idrott, en enorm upplevelse.

- Efter matchen buades Sporting ut av sin publik medan de applåderade oss när vi lämnade plan, och när vi kom in i omklädningsrummet sjöng spelarna ”ja må du leva”, minns Janne Andersson, denna magiska kväll när Tomas Zvirgzdauskas nickade in 2-1 målet i sista minuten. I förlängningen kvitterade sen Sporting till 2-2 innan Ingelsten efter en hörna gjorde målet som betydde att HBK gick vidare efter mål på bortaplan.


Janne var kvar i HBK fram till 2009 och tillhörde föreningen i inte mindre än 21 år.

- I 21 år var jag i HBK i alla möjliga funktioner, från 1 maj 1988 till 2009, och känner att jag var med och bidrog till mycket. Det var en miljö med ordning och reda där vi kunde fostra och utveckla både spelare och ledare. För mig är tiden i HBK en ljuspunkt, även om sista året var lite jobbigt och där vi bestämde oss för att avsluta.

- Helheten är fantastisk, vi snittade en sjundeplats under mina sex år som chefstränare och med våra förutsättningar är det mycket bra. Därtill alla spelare som har utvecklats och presterat i denna miljö.


Vem är den mest underskattade spelaren som du haft i HBK?

- Det finns många som inte fått tillräckligt med beröm, men spontant säger jag Yaw Preko. Under hans två år blev ”Mackan” Rosenberg skyttekung 2004 och Gunnar Heidar Thorvaldsson 2005. Hans förmåga och lojalt hjälpa sina anfallskompisar, han fick inte riktigt det erkännande som han förtjänade, menar Janne, som är HBK:s meste tränare någonsin i Allsvenskan med 164 matcher som chefstränare – åtta mer än Tom Prahl. I Norrköping kom han ”bara” upp i 162 matcher som ansvarig tränare…


Janne i ÖIS-kavajen 2010.


Efter att han lämnat HBK tog han över degraderade Örgryte IS i Superettan 2010, innan han året efter kom till IFK Norrköping där guldet 2015 var den stora höjdpunkten.

- Rent geografiskt stämde ÖIS direkt med familjeförhållande och barn i skola, men av ekonomiska skäl blev det bara en säsong då föreningen var konkursmässiga. När jag kom till Norrköping (som var nykomlingar i Allsvenskan) var det lite av samma läge. Vi var tvungna att bygga ungt och eget, och det var lite som vi jobbat i HBK som jag med mycket erfarenhet kunde applicera i IFK.


- Under min andra säsong kunde jag plocka ”Ante”(Johansson) och han blev lite fundamentet. Det var utvecklande år hela tiden där vi fick satsa mycket på egna. När vi vann 2015 var vi det yngsta laget samtidigt som vi hade flest egna spelare i laget, samtidigt som vi spelade en offensiv och rolig anfallsfotboll.


Till slut kom ju dagen när han tillsammans med ”Ante” äntligen fick lyfta Lennart Johanssons Pokal.

- Jag får lite gåshud när jag tänker på det. 2000 hade jag också vunnit men det var så länge sen och 2015 ligger betydligt närmare i tiden. Hela resan som vi hade gjort inom föreningen. IFK gick upp som tvåa från Superettan och vi fick börja bygga långsiktigt. Helheten är jag jättestolt över, det vi presterade efter börjat på låg nivå och där guldmatchen krönte det. Som jag nämnde tidigare, så jämförde man lite med 2004, så det var riktigt skönt att klara av det.


Äntligen fick de guld - Ante och Janne efter guldet med IFK Norrköping 2015,


Efter guldmatchen 2015 nere i Malmö fick han förfrågan aven journalist om han inte skulle bli förbundskapten då det hade börjat snackats om att Erik Hamrén skulle lämna.

- Då slog jag bara det ifrån mig men sen efter en omtumlande period så fick jag det största uppdraget man kan ha, eller som jag brukar säga, i hela världen. Ibland får jag nypa mig i armen för det är väldigt stort och häftigt. När man tänker tillbaka till den 1 maj 1988 när jag började i HBK och om någon sagt att i framtiden ska du bli förbundskapten, det hade jag inte kunnat tro.


Som förbundskapten har han tagit Sverige till VM 2018 och till kommande EM, som nu är flyttat till 2021.

- Man får hantera denna tråkiga situation, men det är många som har det mycket sämre än oss, ekonomiskt, sjukdomar och en del förlorar familjemedlemmar. Jag beklagar mig inte, ändå har min vardag i 38 år varit att alltid förhålla sig till nästan match och träning. Känslan är jättekonstig.

- Jag längtar till nästa år. Vi haft fyra bra år i landslaget och ser med spänning fram emot EM 2021.


Tom Prahl och Janne Andersson inför en allsvensk match i Trelleborg.


I sin roll som landslagsledare har han engagerat flera gamla HBK:are.

- Två av mina tre bevakare är ju Lasse Jacobsson och Tom Prahl. Från början hade jag även Jonas Thern men när han inte hade tillräckligt med tid så lämnade han. Det är ju gamla tränarkollegor som jag känner väl och som är bra människor. De vet vad jag står för och de kan se med mina ögon.

- Även Anders Smith är med i staben. Han gick ju massageutbildning och flyttade sen upp till Stockholm, så när vi behövde en massör kom jag på den gode Smith. Det är riktigt roligt att ha han i staben efter att vi tidigare jobbat i många år på HBK:s kansli och nu får göra det i förbundsmiljö.


Match mot Norge 2009 med svenska landslaget.


Sagan om Janne Andersson på elitnivå startade i HBK och han ser tillbaka på sina år i föreningen.

- Det är med enorm stolthet jag ser tillbaka. Dels på miljön och det som vi presterade, jag är stolt och glad över det. När man är mitt inne i ett jobb, då ska man jobba, men när man gjort bokslut så kan man se tillbaka. Av det vi gjorde i HBK var det mycket som var bra, avslutar Janne Andersson.


JANNE ANDERSSON

Född 29 september 1962

Tränare 2004-09

Allsvenska matcher som tränare 164 

Allsvenska matcher som ass.tränare 170

Årets tränare 2004, 2015

HP-guldet 2017

Årets ledare 2019

Allsvensk tränare i IFK Norrköping (162 matcher)

SM-guld 2000 (HBK) och 2015 (IFK Norrköping)

Karriär som tränare Alets IK (-1989), Halmstads BK (ass.1990-92), Laholms FK (1993-98), Halmstads BK (ass. 1999-2003), Halmstads BK (2004-09), Örgryte IS (2010), IFK Norrköping (2011-16), Sveriges förbundskapten (2016-)