Hon lever och andas fotboll och beskriver det som att hon har fotboll i blodet. Veckans spelare är Naida Haksabanovic, som siktar på att bli världens bästa fotbollsspelare.
– Jag började med fotboll när jag var sex, sju år gammal och då bodde vi i Hylte. Jag började med fotboll för att när jag såg min bror spela så tänkte jag att det var kul och jag ville testa. Jag har alltid känt att jag har fotboll i blodet och jag har alltid gillat att kolla på fotboll, berättar Naida Haksabanovic.
Så småningom kom hon till HBK där hon numera spelar i F15/16-laget.
– När jag var yngre så ville jag bli som Messi och Ronaldo. Och så hade jag ju min storebror som förebild, så jag såg upp till honom väldigt mycket och det gör jag nu också. Nu är mina mål att komma upp i damlaget i HBK och sen kanske till damlandslaget. Det hade varit väldigt kul.
Med en storebror som Sead Haksabanovic och en familj som brinner för fotboll är det inte så konstigt att fotbollen tar en stor plats i Naidas hjärta.
– Fotboll betyder allt för mig. Var jag än går kopplar jag allt till fotboll. I skolan, fotboll. Hemma, fotboll. Jag brukar kicka på mitt rum till exempel. Eftersom alla i familjen gillar fotboll blir det mycket fotboll. När vi åker ner till Kosovo eller Montenegro har jag alltid med mig en fotboll i bilen, och stannar vi någonstans går jag alltid och kickar lite.
En stor händelse i Naidas fotbollskarriär var när hon spelade sin första match någonsin i Hylte.
– Jag kommer ihåg att min släkt kom och kollade på mig. Och då gjorde jag ett mål, och det var mitt första mål. Alla blev så glada och min storebror hade en målgest så jag gjorde samma som honom. Det var ändå stort för mig. Det var första matchen och så mycket känslor och det var väldigt kul, berättar Naida, som helst spelar högerback.
Storebror Sead har länge varit en stor förebild för Naida, och hon har fått mycket hjälp av honom genom åren.
– Och en förebild som jag inte känner är Ronaldinho. Jag gillade honom när han spelade, han var väldigt duktig.
Och Naida siktar högt inom fotbollen, för när frågan om vem som är världens bästa fotbollsspelare kommer säger hon inte Messi eller Ronaldo som så många andra.
– Jag skulle då säga mig själv, jag kommer i alla fall bli bäst, säger hon.
En händelse som Naida och hennes familj inte kommer glömma i första taget var när storebror Sead flyttade till West Ham för att spela fotboll i England.
– Jag grät och grät, min mamma grät min storasyster grät, alla grät för att han skulle flytta. Det kändes tomt utan honom. Han spelade musik, han spelade fotboll med oss i vardagsrummet och såklart blev det kaos. Det blev väldigt tomt på något sätt. Såklart man saknar en familjemedlem och såklart var vi väldigt stolta över honom också. Men det var en väldigt stor händelse. Det kommer jag nog alltid att minnas. Det var första stora, stora händelsen att åka från Allsvenskan till Premier League.
Vad är det sämsta med fotboll?
– Jag skulle inte säga att det finns så mycket dåligt med fotboll, men jag tycker att det är dåligt att det kan förekomma rasism i fotboll, avslutar Naida Haksabanovic.