Det var inte utan att man stundtals längtade tillbaka till VM under den ganska tempofattiga drabbningen mellan HBK och Varberg, som tog fart först när juniorerna byttes in i andra halvlek.
Adama Fofana gav Varbergs Bois ledningen tidigt i matchen, vilket var en smula ologiskt eftersom HBK inledde piggt och skapade en del målchanser. Kosuke Kinoshita missade exempelvis ett läge som påminde som det som HBK gjorde mål på mot Crystal Palace. Hade det varit skarpt läge i serien hade han förmodligen rakat in den. Detta var dock inte japanens eftermiddag.
Inte heller övriga i startuppställningens eftermiddag, som hamnade ganska djupt i banan efter en fin inledning. Varberg tog över och hade mest boll, utan att skapa särskilt mycket emellertid. Malkolm Nilsson i hemmamålet blev förmodligen varmare av solen än av svettiga ingripanden. Adama Fofana var pigg i bortalaget, ett ständigt orosmoln som också gastade efter bollen så fort den närmade sig HBK:s planhalva. En härlig egenskap att hela tiden vilja ha boll!
Matchen utvecklades efter en typiskt träningsmatchlogik och till en sådan karaktär hör många byten. Man behövde en doktorshatt i statistik för att hänga med.
Av bytena i paus gjorde Oscar Petersson störst intryck. Ynglingen kvitterade också i 90:e minuten efter en viss HBK-forcering. Ett kanonfint avslut som förde tankarna till hur Crystal Palace-spelarna praktiserade avslut i måndags. Passningen till kvitteringsmålet kom från 18-årige A-lagsdebutanten Alexander Johansson som under sin korta tid på planen hann visa att HBK har hittat ännu en snabb spelare som gillar att springa i djupled.
I hemmalaget debuterade även Ivo Pekalski som vad trygg på mitten. Ett annat utropstecken var Thomas Boakye som stod för några spänstiga nummer, men måste – precis som sina kamrater – bli skarpare i inläggssituationerna.
Nu väntar omstarten av Superettan den 31/7 då klassiska Degerfors kommer till Örjans vall.