I morse samlades HBK:s nätverk i Stockholm av utflyttade Halmstadsbor för ett frukostseminarium. Gästade gjorde Stefan Lövgren, en av de största profilerna i "Bengan Boys", numera vd för Svenska Handbollslandslaget.
Carnegie stod som vanligt värd för frukostmötet och i Henrik von Sydows frånvaro hälsade Rune Larsson välkommen, Rune känd som domare i Allsvenskan. Han gjorde sin sista match på Örjans vall 1999. HBK tränades vid den tiden av en viss Tom Prahl och vid sin sida hade han Janne Andersson, vår nuvarande förbundskapten.
Mötet började med att Tony Karlsson pratade om läget i HBK och sedan tog Stefan Lövgrens föredrag vid. Han berättade (såklart) om tiden i Bengan Boys och drog anekdoter från tiden då Sverige var bäst i världen på handboll. En sådan anekdot handlade om hur han som lagkapten alltid tog i hand med potentater efter matcher medan handen fortfarande var full av handbollsklister. Statsminister Göran Persson fann sig snabbt efter EM-guldet 2002.
– Jag minns att han drog handen till sig och kyligt konstaterade att "den var bra", berättade Lövgren och avslöjar att Egyptens diktator Mubarak inte var lika munter under VM 1999:
– Till skillnad från andra potentater satt han kvar på läktaren bakom skottsäkert plexiglas. Jag gick upp till för att ta emot pokalen och jag kan erkänna att jag var lite spak. Men vi hade som grej i landslaget att alltid tacka för medaljerna med mycket handbollsklister i handen, så det var bara att göra det denna gång också.
Det var uppsluppen stämning bland HBK08-gänget under Lövgrens föredrag och i publik satt även förbundskapten Janne Andersson, som vidimerade att han inte hade tillåtit om hans landslagsspelare hade kastat en tårta i ansiktet på honom, likt Per Carlén gjorde med "Bengan" under en intervju för SVT.
– Det var en hel del practical jokes framförallt under de tidiga åren på 90-talet, men just den landade inte så bra hos "Bengan", där gick gränsen, berättar Stefan Lövgren och vittnar om att det blev mindre av den varan när han blev lagkapten, endast 27 år gammal.
– Jag tror att "Bengan" ville ha en länk mellan de unga och de lite äldre spelarna, kommenterade han den lite oväntade uttagningen.
I publiken satt även författaren och debattören Erik Zsiga som frågade hur mycket Halmstad betydde för "Bengan Boys".
– Vi kände oss hemma i Halmstad och bodde ofta på Hotel Tylösand. Den kontinuiteten var bra och det gav oss en trygghet, menar Stefan.